Försvars- och säkerhetspolitik — Swedish Citizenship Test Prep

Sveriges säkerhetspolitiska tradition

I nästan två århundraden förde Sverige en politik för militär alliansfrihet (militär alliansfrihet) — vilket innebar att man inte tillhörde någon militär allians. Denna politik har sin grund i Sveriges sista krig 1814 och förstärktes under kalla kriget då Sverige strävade efter att hålla sig utanför både NATO och Warszawapakten. Sverige upprätthöll denna politik genom betydande internationella spänningar, inklusive kalla kriget och flera regionala konflikter.

Vägen till NATO

Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 förändrade grundligt Sveriges säkerhetsbedömning. Den svenska regeringen ansökte om NATO-medlemskap i maj 2022, tillsammans med Finland. Efter långa ratificeringsprocesser — Turkiet och Ungern var de sista som dröjde — blev Sverige formellt upptaget i NATO den 7 mars 2024. Detta avslutade 200 års militär alliansfrihet och markerade en av de mest betydande förändringarna i svensk säkerhetspolitik i modern tid.

Sveriges försvarsmakt — Försvarsmakten

Försvarsmakten (de svenska väpnade styrkorna) består av armén (armén), marinen (marinen) och flygvapnet (flygvapnet), samt Hemvärnet (Hemvärnet). Försvarsmakten leds av Överbefälhavaren (Överbefälhavaren, ÖB). Sverige återinförde värnplikt (militär tjänstgöring) 2018 efter att ha avskaffat den 2010, på grund av försämrad säkerhet. Cirka 8 000 värnpliktiga kallas in årligen.

Försvarsbudget och investeringar

Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina ökade Sverige snabbt försvarsutgifterna. Sverige överträffade NATO:s mål på 2 % av BNP i försvarsutgifter 2024. Regeringen planerar att öka det till 2,6 % till 2030. Stora investeringar görs i flygvapnet (Jas 39 Gripen stridsflygplan), ubåtar, luftförsvarssystem och arméberedskap. Sverige gick också med i NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation).

Efterretning och säkerhetstjänster

Sverige har två huvudsakliga säkerhetsmyndigheter: SÄPO (Säkerhetspolisen) hanterar terrorismbekämpning (terrorismbekämpning), kontraspionage (kontraspionage) och säkerhetsskydd (säkerhetsskydd). MUST (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten) hanterar militär underrättelse. Båda myndigheterna övervakar hot från utländska statsskådespelare, extremistgrupper och cyberhot.

Totalt försvar — Totalförsvar

Sverige använder begreppet totalförsvar (total defence), vilket innebär att både militära och civila resurser mobiliseras för nationellt försvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) koordinerar civil beredskap inklusive krisplanering, krishantering och cybersäkerhet. Alla offentliga myndigheter måste upprätta kontinuitetsplaner (kontinuitetsplaner). Medborgarna uppmuntras att upprätthålla hemberedskap (hemberedskap) med förnödenheter för minst 72 timmar.

Verkligt scenario

År 2024 är Sverige nu ett NATO-medlem. Lisa, en värnpliktig, avslutar 11 månaders militär utbildning vid Artilleriregementet i Kristinehamn. Hennes träning omfattar vapenvård, navigation och krisscenarier. Som en del av NATO-medlemskapet tränar Lisas enhet nu tillsammans med norska och polska trupper i gemensamma övningar. Hemma har hennes familj förberett ett 72-timmars nödpaket enligt MSB:s rekommendationer — en vattentillförsel, nödföda och en batteridriven radio.

Hybridhot och cybersäkerhet

Moderna säkerhetshot innefattar hybridhot (hybrid threats): en blandning av militärt tryck, cyberattacker, desinformation och politisk subversion. Sverige har stärkt sitt cyberförsvar under NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter), som inrättades 2020 i samarbete med SÄPO, MUST, MSB och FRA (Försvarets radioanstalt). FRA genomför signalspaning (sigint) under strikt rättslig övervakning.

In English

Sweden's security policy tradition

For nearly two centuries, Sweden pursued a policy of military non-alignment (militär alliansfrihet) — not belonging to any military alliance. This policy originated after Sweden's last war in 1814 and was reinforced during the Cold War as Sweden sought to stay out of both NATO and the Warsaw Pact. Sweden maintained this policy through significant international tensions, including the Cold War and multiple regional conflicts.

The path to NATO

The Russian invasion of Ukraine in February 2022 fundamentally changed Sweden's security assessment. The Swedish government applied for NATO membership in May 2022, together with Finland. After lengthy ratification processes — Turkey and Hungary were the final holdouts — Sweden was formally admitted to NATO on 7 March 2024. This ended 200 years of military non-alignment and marked one of the most significant shifts in Swedish security policy in modern history.

Sweden's Defence Forces — Försvarsmakten

Försvarsmakten (the Swedish Armed Forces) consists of the army (armén), navy (marinen), and air force (flygvapnet), as well as the Hemvärnet (Home Guard). The Försvarsmakten is commanded by the Supreme Commander (Överbefälhavaren, ÖB). Sweden reintroduced värnplikt (military conscription) in 2018 after abolishing it in 2010, due to deteriorating security. Around 8,000 conscripts are called up annually.

Defence budget and investment

Following Russia's full-scale invasion of Ukraine, Sweden rapidly increased defence spending. Sweden surpassed the NATO target of 2% of GDP in defence spending in 2024. The government plans to increase it to 2.6% by 2030. Major investments are being made in the air force (Jas 39 Gripen fighter jets), submarines, air defense systems, and army readiness. Sweden also joined NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation).

Intelligence and security services

Sweden has two main security agencies: SÄPO (Swedish Security Service, Säkerhetspolisen) handles counter-terrorism (terrorismbekämpning), counter-espionage (kontraspionage), and protective security (säkerhetsskydd). MUST (Military Intelligence and Security Service, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten) handles military intelligence. Both agencies monitor threats from foreign state actors, extremist groups, and cyber threats.

Total defence — Totalförsvar

Sweden uses the concept of totalförsvar (total defence), meaning that both military and civilian resources are mobilized for national defense. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) coordinates civilian preparedness including emergency planning, crisis management, and cyber security. All public authorities must maintain contingency plans (kontinuitetsplaner). Citizens are encouraged to maintain home preparedness (hemberedskap) with supplies for at least 72 hours.

Real-life scenario

In 2024, Sweden is now a NATO member. Lisa, a conscript, completes 11 months of military training at Artilleriregementet in Kristinehamn. Her training covers weapons handling, navigation, and crisis scenarios. As part of NATO membership, Lisa's unit now trains alongside Norwegian and Polish troops in joint exercises. At home, her family has prepared a 72-hour emergency kit following MSB's recommendations — a water supply, emergency food, and a battery-powered radio.

Hybrid threats and cyber security

Modern security threats include hybridhot (hybrid threats): a mix of military pressure, cyberattacks, disinformation, and political subversion. Sweden has strengthened its cyber defense under NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter), established in 2020 in cooperation with SÄPO, MUST, MSB, and FRA (the National Defence Radio Establishment). FRA conducts signalspaning (signals intelligence) under strict legal oversight.